Ett grenställ, även kallat konsolställ, är ett öppet ställage med bärarmar för långgods. Det används ofta för virke, rör, profiler, lister och skivmaterial.

Ett enkelsidigt grenställ har armar på ena sidan och placeras ofta mot vägg. Ett dubbelsidigt grenställ har armar på båda sidor och passar bra i öppna lager där man vill utnyttja ytan effektivt från två håll.

Dimensioneringen utgår från godsets längd, vikt, lastfördelning och hur många nivåer som behövs. KJK hjälper gärna till att ta fram rätt armlängd, armlast och stolphöjd för ert behov.

Ja, skivmaterial kan lagras på grenställ om armlängd, kapacitet och antal stödjepunkter är rätt anpassade så att lasten bärs jämnt.

Ja, grenställ bör kontrolleras löpande och ingå i den årliga genomgången av lagerinredningen. Skador ska upptäckas och åtgärdas så tidigt som möjligt.

Grenställ kundanpassas och kan byggas ut med flera sektioner. Den totala längden anpassas efter lokal, godsmängd och belastningsbehov.

Antalet armar beror på stolphöjd, hålbildning och den totala tillåtna belastningen. KJK kan erbjuda olika c/c-avstånd mellan armnivåerna beroende på behov.

Belastningskapaciteten varierar beroende på stolpar, armar, armlängd och konstruktion. Eftersom grenställ ofta kundanpassas behöver kapaciteten bedömas utifrån det gods som ska lagras.

Ja, grenställ ska förankras i underlaget enligt anvisning för att stå stabilt och säkert.

Nej, grenställ ska normalt inte fästas i väggen som ersättning för korrekt förankring i golv.

Ja, grenställ kan placeras utomhus om de är anpassade för det, exempelvis varmförzinkade eller ytbehandlade för utomhusmiljö.

Ja, men asfalt har ofta andra förutsättningar än betong och kan kräva särskilda lösningar, till exempel asfaltsfötter eller gjutna fundament. Lutning och bärighet bör kontrolleras regelbundet.

Ja, tak kan monteras på grenställ för att skydda gods mot väder. Konstruktionen måste då dimensioneras för bland annat snö- och vindlaster.